Lönar det sig med investmentbolag?
Beskattningen talar för att investera via aktiebolag.
Samfundsskattesatsen är 20 procent oberoende av vad inkomsterna består av. En privat investerare betalar däremot 30 procent i skatt på sina kapitalinkomster, om kapitalinkomsten under ett år uppgår till högst 30 000 euro. Om kapitalinkomsterna ökar skärps beskattningen till 34 procent för den del som överstiger 30 000 euro.
De dividender som börsbolagen delar ut påverkas något mer måttligt av skattemyndigheten. Av dividenderna är 85 procent skattepliktig inkomst för privatpersoner, vilket sänker skattesatsen till antingen 25,5 eller 28,9 procent. Skillnaden i företagets beskattning är dock betydande.
Till exempel ränta på ränta-fenomenet fungerar betydligt effektivare i företagets portfölj tack vare en måttligare beskattning, eftersom en större del av de dividender som företagen betalar hamnar där. Ju längre placeringstiden är och ju fler aktier det finns i en portfölj av goda dividendbetalare, desto större blir skillnaden i slutresultatet.
Med tanke på värdepappershandel är situationen mer komplicerad och beror också på investerarens sätt att agera. En faktor som försvårar jämförelsen är att endast privatpersoner har möjlighet att från försäljningspriset på värdepapperen dra av antingen 20 procent (ägartid kortare än tio år) eller en presumtiv anskaffningsutgift på 40 procent (ägartid minst tio år) i stället för det verkliga anskaffningspriset och kostnaderna för vinstförvärvet.
Från ett välbärgat företag kan man lyfta mer lättbeskattade dividender.
Det är också uppenbart att företaget inte driver sig självt. Bolagets bokföring ska skötas och bokslutet upprättas. Dessutom är företagets tillgångar inte dina tillgångar och de kan inte tas i eget bruk när som helst eller hur som helst.
Ägaren kan ta pengar från sitt aktiebolag för eget bruk antingen i form av dividend eller lön, om hen arbetar i sitt företag. Skattemyndigheten tar sin del av vardera, vilket höjer företagarens totala skattesats.
Den avgörande faktorn med tanke på beskattningen av dividender är det matematiska värdet på aktierna i placerarens företag, som skattemyndigheten beräknar på basis av bolagets balansräkning för den räkenskapsperiod som utgick föregående år. Ju rikare ett företag är, desto mer lättbeskattade utdelningar kan det dela ut till sina ägare.
Vid beräkning av det matematiska värdet drar skattemyndigheten av bolagets skulder från bolagets tillgångar och delar slutresultatet med antalet aktier i bolaget. Om dividenden per aktie är högst åtta procent av aktiens matematiska värde, betraktar skattemyndigheten dividenden som kapitalinkomstdividend. Av den är 25 procent skattepliktig kapitalinkomst och resten skattefri inkomst.
När kapitalinkomstdividenden är högst 150 000 euro är:
25 % skattepliktig inkomst
75 % skattefri inkomst
Den del av dividenden som överstiger 150 000 euro är:
85 % skattepliktig inkomst
15 % skattefri inkomst
Regeln på 150 000 euro är i själva verket ett tak, så att en investerare inte kan få mer lättbeskattad dividend under ett år från onoterade bolag, även om flera onoterade företag skulle betala. Om dividenderna överstiger taket skärps beskattningen. Av den överstigande delen är 85 procent skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst.
Behöver investmentbolaget en FöPL-försäkring?
Om placeraren tar ut lön för sitt företag är lönen en avdragsgill utgift för företaget. För placeraren är lönen inkomst, för vilken skatt betalas på vanligt sätt. Löneutbetalningen kan också leda till en skyldighet att teckna en pensionsförsäkring för företagare, dvs. FöPL.
Arbetspensionsbolaget Elos utvecklingschef Heta Virkki uppmuntrar ändå placerarna att diskutera med en sakkunnig i arbetspensionsbolaget innan man börjar teckna en försäkring. Enligt Virkki behöver en person som investerar egna eller familjens tillgångar via företaget i allmänhet inte en FöPL-försäkring.
Situationen kan vara annorlunda om investeringarna görs proffessionellt och närmar sig ett jobb på heltid.
I allmänhet ska också företagare i bisyssla teckna en FöPL-försäkring om arbetsinsatsens värde, dvs. den så kallade arbetsinkomsten, är minst 8 575 euro under en tolvmånadersperiod. Företagaren bestämmer själv sin arbetsinkomst, men arbetspensionsbolaget måste godkänna uppskattningen och se efter att arbetsinkomsten hålls uppdaterad.
På arbetsinkomsten baserar sig också försäkringens pris och den pension som intjänas av den. Försäkringspremien är 24,1 eller 25,6 procent av arbetsinkomsten. Den högre avgiften betalas av 53-62-åringar, som tjänar in 1,7 procent pension av arbetsinkomsten. Motsvarande siffra för övriga är 1,5 procent.
Till exempel för arbetsinkomster på 10 000 euro är företagarens pensionsavgift 2 400 euro eller 2 560 euro per år. Avgifterna är avdragsgilla både i den egna och i makens eller makans personliga beskattning och även i företagets beskattning.
FöPL-försäkringen är personlig. Om du alltså arbetar i flera företag, beaktas i en och samma FöPL-försäkring de löner som de alla betalar.
Läs mer: investering för företag
Viktig information om risker och avkastning.
Det som presenteras här är inte och ska inte tolkas som en uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper. Investeraren ska basera sina investeringsbeslut på sin egen uppskattning och ta i beaktande sina egna målsättningar och ekonomiska situation. Det finns alltid risker förknippade med investering och finansiella instrument. Observera att historisk och simulerad avkastning inte garanterar framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan stiga och sjunka. Det finns en risk att du inte får tillbaka det investerade kapitalet.